Snö på solpanelerna: därför ska du låta den ligga kvar
Skotta inte. Snön glider oftast av själv, vinterproduktionen är liten och de vanligaste redskapen repar glaset. Här är vad som faktiskt kan vara värt att åtgärda, och vad som får vänta till våren.
Det ligger tjugo centimeter på taket, mätaren står stilla och grannen har redan varit uppe med en sopborste. Frågan känns självklar: ska man skotta solpanelerna? Det korta svaret är nej, och skälen är fler än man tror.
Vad du faktiskt förlorar under tiden
Solelen i Sverige produceras till största delen under månaderna mars till september. December och januari är de svagaste månaderna i Sverige oavsett hur rent glaset är: dagarna är korta och solen står lågt. Snön ligger dessutom sällan kvar särskilt länge på en panel som är i drift.
Det betyder inte att förlusten är noll. Det betyder att den ska vägas mot vad ett ingrepp riskerar, och den vågskålen tippar sällan över.
Panelerna gör en del av jobbet själva
Solpaneler är släta, mörka och monterade i lutning. Så fort ljuset når glaset värms ytan något, och snölagret börjar glida. På ett tak med normal lutning brukar snön lämna panelerna innan den lämnar takpannorna runt omkring, vilket är varför en solcellsanläggning ofta syns som en mörk rektangel i ett vitt tak.
Flacka tak är undantaget. Där rinner varken vatten eller snö av lika villigt, vilket är samma orsak till att flacka tak också smutsar ner mer under resten av året. Taklutningen tas upp i de flesta granskade manualer, som en faktor för hur mycket skötsel anläggningen kräver.
En panel som är byggd för att tåla snölast är inte byggd för att tåla en spade.
Vill du ha det gjort i stället? Se ditt pris.
Se ditt prisTre sätt det brukar gå fel
1. Skrapan och sopborsten
Snö är sällan bara snö. I den finns grus, sand och is, och när ett redskap dras över glaset blir den blandningen ett slipmedel. Manualerna är tydliga med att slipande material inte hör hemma på en modul, och repor i glaset går inte att åtgärda i efterhand. En repa skuggar dessutom cellen under sig varje soltimme resten av panelens liv.
2. Teleskopskaftet från marken
Det känns som den försiktiga varianten, men det är svårt att kontrollera trycket på flera meters avstånd, och det är omöjligt att se vad som följer med i draget. Lägg till att en manual kräver isolerande material i redskapet, eftersom panelerna producerar spänning så fort det är ljust, och kolfiberskaft är vanligt.
3. Att gå upp på taket
Den allvarligaste. Ett snötäckt tak döljer både kanten och underlaget, och snö på tegel eller plåt är halt på ett sätt som inte går att kompensera med försiktighet. Att gå på själva modulerna avråds dessutom genomgående i manualerna, och under snön ser du inte var de slutar.
När det ändå kan vara läge att göra något
Det finns lägen där snön är värd uppmärksamhet, men de handlar om huset snarare än om elen:
- Ojämn avsmältning som bygger isvallar i takfoten kan bli ett problem för taket, inte för panelerna. Det är en takfråga och ska hanteras som en sådan.
- Mycket tung blötsnö på en anläggning med känd svag infästning. Misstänker du det ska en fackman titta, inte en spade.
- Snö som ligger kvar långt in i mars på ett flackt tak, när produktionssäsongen börjat. Då närmar vi oss vårtvätten ändå.
I samtliga fall är svaret någon som kan ta sig upp säkert, inte ett redskap från marken.
Det som faktiskt gör skillnad kommer senare
När snön väl släppt ligger nästa lager och väntar. Vintern lämnar efter sig vägdamm, sot och partiklar som regnet drar ner mot nederkanten, och strax därefter börjar pollensäsongen. Det är där årets första riktiga produktionsförlust ligger, inte i februarisnön.
Därför ligger vårtvätten efter pollentoppen snarare än tidigt på våren, och den andra inför höstens produktionsperiod. Logiken bakom tidpunkterna står på schemasidan. Vi tvättar inte alls under vintern. En tvätt i minusgrader vore fel utförd, och utbytet skulle ändå vara magert.
Vill du veta vad ett år kostar finns priserna, och fler svar bland vanliga frågor.
Vanliga frågor
Nej, låt bli. När ljuset når ytan börjar lagret glida av på egen hand, och det du förlorar under tiden är litet så här års. Skrapor och långa redskap repar dessutom lätt, och att kliva upp på ett snöigt tak är direkt farligt.
Snölast i sig är panelerna konstruerade för. Skadorna uppstår oftare vid försök att få bort snön, eftersom grus och is i snön verkar slipande mot glaset när något dras över ytan.
Nej. Besöken förläggs till senvåren och sensommaren, alltså de lägen där ren yta betyder mest för elen. Vatten och minusgrader hör dessutom inte ihop på ett tak, så en vintertvätt vore fel utförd.